Nya flygplatsen är en studie i tomhet

Sälen Vi skulle besöka Sälens nya flygplats men tog tåg och sedan bil från Mora eftersom det inte gick några plan. När vi kom fram blåste det kraftigt och den blöta, kalla snön slog i ansiktet och in under halsduken.

På morgonen låg temperaturen runt nollan och sedan kröp den upp till plus en.

Det var en praktisk lektion i klimatförändring som inte bådade gott för skidorten Sälen, världens finaste fjäll för barnfamiljer, det nära och vänliga alternativet för 220 miljoner människor som kan ta sig hit på fyra timmar.

Tack vare flygplatsen.

Det sistnämnda räkneexemplet gav Hans Unander, kommunalråd i Malung-Sälens kommun, en fryntlig man av den gamla självsäkra socialdemokratiska sorten (41 procent i senaste kommunalvalet) som vi alla saknar nu när det är så oroligt i världen. Han satt i den ekande tomma terminalen och väntade på oss.

När han hade sagt det där med 220 miljoner som kan ta sig hit på fyra timmar från det de stänger dörren hemma tills de kliver ut på fjället vid Scandinavian Mountains Airport, blev han en smula osäker. Han uppmanade mig att verifiera de exakta talen.

Men varför ska jag göra det. Jag tar Unanders ord för goda. Några miljoner hit eller dit spelar ingen roll för själva resonemanget och förresten vill inte Unander ha hit alla, några promille räcker.

Besöket på flygplatsen var en studie i tomhet – en tom vänthall, tomma incheckningsdiskar, tom biluthyrning, stängd taxfree och ett stengolv som ännu inte nötts av tusenden resenärer. Det blänkte i väntan på raskare tider.

Landningsbanan var också tom om man inte räknade blötsnön som aggressivt drev över taxibanan och flygplansparkeringen och bort mot den människofientliga myren åt Hundfjället till. Strax skulle emellertid en av Sveriges viktigaste direktörers privatplan landa. Det var dagens stora händelse. Direktören skulle besöka Folk & Försvar på Högfjällshotellet.

Flygplatsens VD Gunnar Lenman, en kraftfull karl med påfallande gott humör, jäktade genom den tomma vänthallen, ivrig att tillse att allt klaffar perfekt.

Flygplatsen öppnade 22 december. Lenman räknar med 35 000 passagerare i år. Det krävs 200 000–300 000 för att bygget ska löna sig. Lenman säger att han når dit om fem år. Att dividera om sådana siffror känns efter en stund småaktigt. Här finns visioner som visserligen tar sats på flygplatsen men som sedan sträcker långt, långt bort, och högt, högt, högt.

– Det kommer att bli ett före och ett efter flygplatsen, sa kommunalrådet Unander.

Gunnar Lenman försvann mot en dörr bortom den tomma biluthyrningen.

– Vi får en annan kundgrupp hit. Säsongen blir längre. Sommaren utvecklas, sa Unander. Det byggs ett nytt hotell i Hundfjället. 800 bäddar. Det motsvarar åtta procent av kommunens befolkning!

Unanders ögonbryn åkte upp en smula bakom glasögonens åskblåa bågar.

Om besöket på flygplatsen var en studie i tomhet, var mötet med herrarna – kommunalrådet, verkställande direktören, kommunens turistchef, en hotelldirektör, direktören för näringslivets organisation Destination Sälen – ett seminarium i storslagna planer och obändig optimism.

Vilket inte förvånar. Har man lagt en flygplats på ett fjäll denna vinter som än en gång bekräftar den globala uppvärmningen krävs stark tro på kreativa lösningar. Har man klått staten på 250 miljoner och 33 lokala företag lagt in resterande 500 måste man vara övertygad om att man gjort rätt.

– Flygplatsen har redan haft positiva effekter, sa Unander. Jag har hört talas om fyra fem familjer som bosatt sig i kommunen. I Lima bland annat. Det hade de nog inte gjort om inte flygplatsen funnits. Och vi ska få hit tio tolv gränspoliser. Jag säger tolv så att de känner trycket.

Han log.

Det var ett leende från en gammal politiker som vet hur slipstenen dras, hur man får saker i rullning och vilka trådar det ska ryckas i.

Han var klädd i grå kostym, blå skjorta och röd slips. En dalahäst och socialdemokraternas ros prydde vänster kavajslag. Turistchefen Lars Bälter hastade in fyra minuter försenad. Förbluffande nog hade han fastnat i trafikstockning borta i granskogen.

Bälter var enklare klädd i gore-texjacka och kängor som om han var beredd att när som helst kasta sig ut på fjället.

Han berättade att 80 procent av besökarna i Sälen är svenskar. Resten är mestadels danskar. Det kommer en del ryssar också men inte så många. Ryssarna bar sig inte så trevligt åt på 90-talet när de viftade med feta sedelbuntar och var stökiga i baren. Men nu har de lärt sig.

Flygplatsen öppnar Sälen för världen. Så vill Unander, Bälter och de andra herrarna se det.

Lars Bälter fick en aha-upplevelse när han hade två portugisiska scouter på privat besök. Han tog dem till Njupeskär, Sveriges högst belägna vattenfall. Scouterna blev törstiga. Bälter sa att de kunde dricka direkt ur en bäck. Portugiserna fattade det inte. Dricka direkt ur bäcken? Är inte det farligt? Otroligt.

– Vi har ren luft, rent vatten, ren natur, sa Bälter. Hur många platser kan bjuda på det? Så lättillgängligt som Sälen? Vi är ett exotiskt och exklusivt resmål!

Unander och Bälter såg kineser och indier framför sig, ja, hela Asien. Där finns mängder av människor som fått det gott ställt och som vill flyga till exotiska platser.

Vad är mer fantasieggande än Scandinavian Mountains där man kan åka hundsläde till närmaste hotell.

– Ett lugnt och tryggt område, sa Bälter. Vi har inga bombdåd. Inga gängkriminella. Du kan resa hit med dina barn och känna dig trygg.

Än så länge kommer planen från Bromma, Göteborg, Malmö, Ängelholm, Växjö, London, Köpenhamn och Ålborg. Allt som allt elva flighter i veckan. De flesta på torsdagar och söndagar eftersom det är stugbyte då. Och bara fram till påsk. Men om något år blir det reguljärflyg året runt. Hoppas samtliga intressenter.

– Jag tänker att kinesen och indiern vill se två länder på samma resa, sa Unander. Några dagar i Sälen. Sedan kan de åka över till Norge.

Flygplatsdirektören Lenman sa att han lätt hanterar 700 000–800 000 passagerare per år.

Om flygplatsen blir en så stor succé.

För mig blev det en halvdag i den tomma terminalen. Först med Unander och Bälter, sedan med Lenman och hans sekundant Anders Bjernulf. Inför all deras entusiasm, förhoppningar och dyrt investerade drömmar gjorde det nästan ont att påpeka att det föll blötsnö ute och att den globala uppvärmningen innebär ännu mindre snö och fler vintrar med barmark.

De var beredda på invändningen.

Barmark?

Barmark är framtiden!

– Skidorten Vail i USA har 60 procent av sin turistomsättning under barmarkssäsongen, sa Bälter. Det är en förändring som skett de senaste åren. Folk flyger upp från Brasilien! I min värld öppnar flygplatsen för barmarkssäsongen. Turisterna kan komma hit och plocka bär, spela golf på fjället, se älg och björn. Fiska och paddla kanot. Vi har inga extrema fjäll. Våra är runda och familjevänliga.

Ett äldre par rörde sig utanför terminalens gigantiska perspektivfönster. De såg ut som två nödställda i snöyran. De ställde sig framför de automatiska dörrarna. De ville in och titta. När dörrarna förblev stängda gick de tillbaka till bilen.

– Får vi en situation utan snö på grund av klimatet kan man lägga kylledningar i marken, sa Unander. Man kan göra som i Dubai och bygga in skidanläggningarna. Man kan ha konstfrusna snöflingor. Näringslivet planerar att investera fyra fem miljarder de närmaste åren. Har man satsat så mycket finner man också lösningar.

– Vi satsar på hela året. Vi står inte och faller med snöns utveckling, sa Gunnar Lenman.

– Det är länge sedan man kunde fara till Sälen en helg och åka på natursnö, sa Anders Bjernulf. Nu åker man på tillverkad snö. Det har man gjort i 20 år. Det har inget med klimatet att göra. Snön är en professionell produkt som man vill ha kontroll över.

Ett nytt par cirklade utanför perspektivfönstren. Nu var dörrarna öppna. De gick in. Bjernulf skyndade fram till dem, de vände och gick ut.

– Jag sa åt dem att de borde vara ute och åka skidor en sådan här dag.

När jag nämnde flygets klimatpåverkan svarade herrarna med effektiva one-liners:

Om några år har vi hybridflyg och batteriflyg och fossilfria bränslen. Utvecklingen går rasande snabbt.

Inrikesflyget står för bara 0,9 procent av koldioxidutsläppen i Sverige.

– Vi ska leva i harmoni med naturen, sa Lenman.

– Vi vill vara med och leda utvecklingen. Vi vill inte att man ska flyga mindre utan bättre, sa Bjernulf.

Kommunalrådet Unander var lika optimistisk och samtidigt krassare.

– Fördelarna med flygplatsen överväger. Den skapar arbetstillfällen.

Turistchefen Bälter följde med ut för att peka på landningsbanan och låta sig fotograferas. En vägmaskin utförde något arbete vid infarten till flygplatsen. Dieselångorna kändes tydligt i den klara luften. Den blöta snön fortsatte att virvla i sidled fast vinden hade avtagit en aning.

– I en månads tid har temperaturen pendlat kring nollan, sa Bälter. En del skoterleder har så lite snö att vi inte kan åka på dem. Det är inte normalt för Sälen. Det vi ser är ett varmare klimat. Klart jag är oroad. Vi lever ju på och för snön.

Vi körde bort till 66:an och stannade vid inflygningsbanan. Om Lars Bälter hade visat en skymt av pessimism så var den nu borta.

– Flygplatsen är en motor för det vi kan erbjuda under barmarksperioden, sa han.

FAKTA: Scandinavian Mountains Airport

Flygplatsen började byggas 2017 och blev klar 2019. Tidigare låg en mindre flygplats där som ägdes av Sälenfjällens flygklubb. Den byggdes 1972.

Den nya flygplatsen har kostat cirka 750 miljoner kronor att bygga. Privata investerare står för 500 miljoner av summan. 250 miljoner kommer från staten genom ett statligt investeringsstöd som dåvarande näringsminister Annie Lööf (C) och den borgerliga regeringen skrev under i april 2014.

Scandinavian Mountains Airport AB ägs av skidanläggningar och andra företag i regionen, samt de kommunala turistbolagen i Malung och Trysil.

Reporter

Fotograf