”Salafisterna är en fara för Sverige”

Eskilstuna En grå förmiddag kör jag till Eskilstuna för att träffa Abdel Salam.

En gång var han misstänkt terrorist, han satt 70 dagar på Kronobergshäktet, utpekad för ett blodigt bombdåd i Paris tunnelbana.

Jag ska också träffa hans vän Abd al Haqq Kielan, imam, född i Torshälla, konverterad till islam 1963.

Abdel Salam är algerier, svenskan har blivit bättre med åren samtidigt som han blivit rundare. Han är en skarp och analytisk person. Kielan är lika skarp men mer en skön kille, religiös ledare med beatnikkänsla, en from man som tecknar och tycker om reservoirpennor.

Dagen efter kör jag till Västerås för att träffa Fekri Hamad, även han imam, utpekad som en fara för Sveriges säkerhet. Han är en av de muslimska ledare som satt häktade ett halvår innan regeringen beslutade att de ska utvisas. Hamad väntar i en hörnsoffa i en annars nästan kal lägenhet: hans före detta fru sålde möblemanget när hon trodde att han skulle transporteras direkt från häktet till flyget ut ur landet.

Jag reser i en spegelvärld.

Här finns internationella intriger, svenska intriger, religiös fanatism, hemliga poliser, kuppförsök, ilska och rädsla. Och lögner.

Kielan sitter vid sammanträdesbordet i Stora moskén i Eskilstuna. Han äter couscous och fårkött.

– Det är tredje försöket vi är utsatta för, säger han. Salafisterna vill ta över vår moské.

Imamerna som ska utvisas är salafister. De vill leva som profeten Muhammeds lärjungar på 600-talet. Den första generationen muslimer.

Koranen är Guds ord och kan inte ifrågasättas eller ens diskuteras. Stena en homosexuell? Om det står i Koranen så gäller det. Skulle en vanlig människa ifrågasätta Herrens lag? Vansinne. Koranens bokstav gäller, allt annat är ointressanta åsikter.

Kielan äter sin lunch. Han är upprörd på ett milt sätt. Han är en man man svårligen föreställer sig arg.

– Salafisterna är en fara för Sverige. Deras budskap är konkret: Är du med oss är du en riktig muslim, annars inte. Alla andra har fel. Bara vi har rätt. Har bara du rätt har du också rätten utrota alla andra som har fel. De är som bolsjevikerna i Ryssland.

Kielan är moskéns andlige ledare, Abdel Salam dess intendent och administratör. Han lyssnar respektfullt på imamen och sticker ibland in några repliker.

– Jag är övertygad om att det blir krig mellan muslimerna i Sverige om inte Säpo ingriper, säger Abdel Salam. Får salafisterna vapen och makt dödar de andra muslimer. Se vad som sker i Afghanistan, Algeriet, Syrien, Libyen…
Ute faller regnet. Dagen är en skymning som inte upphör.

– Salafisterna är ett säkerhetshot mot muslimer först och främst men per automatik också mot Sverige.

Det är märkligt att lyssna på Abdel Salam. En man som var oskyldigt häktad i 70 dygn. Som fick tillvaron sönderslagen. Han säger att han är imponerad av Säpo. Abdel Salam ringde från en telefonautomat i Farsta en gång. Det samtalet spelade Säpo in. De måste haft avlyssning på varenda automat i Farsta.

Han säger att han gett sin salafistiske motståndare i Västerås ett gott råd: underskatta inte svenskarna, underskatta inte Säpo.

– Fekri Hamad skrattade åt Säpo och sa att de är dumma. Jag svarade att de kommer att knäcka honom.

Abdel Salam berättar om tiden när de trodde att han var terrorist. Skuggor som följer dig. Känslan av att ständigt vara avlyssnad. En svart bil med mörka rutor som parkerar under ditt fönster. Du promenerar och två män går efter. En bil bromsar plötsligt in bredvid dig och kör igen. Två män kommer fram och ber dig följa med. De för dig till ett hotell på vägen mot Arlanda. Nya förhör.

De sprider ut att du är informatör och utsätter dig därmed för livsfara.
Vänner och bekanta blir rädda för att träffa dig. De fruktar att hamna på hemliga polisens radar.

Telefonpåringningar. Ingen där när man svarar. Abdel Salams fru blev hysterisk en kväll. Hon är fortfarande traumatiserad.

Tystnad.

Tomrum.

Han härstammar från Algeriet, var i Afghanistan i slutet av 80-talet och hjälpte motståndsrörelsen mot ryssarna. Han kände den muslimska motståndsrörelsen i sitt hemland också. Han kom till Sverige av en tillfällighet, han skulle följa en skadad gerillakrigare till sjukhusvård i Danmark, for över till Malmö och blev fast eftersom hans pass inte var i ordning.

Han fick stanna i en flyktingamnesti.

I Algeriet bröt inbördeskriget ut. Abdel Salams forna kamrater utvecklades i rask takt till terrorister, en fruktansvärd dödsdans mellan opposition och regim tog sin början.

Första gången Säpo tog honom sa en av de civilklädda poliserna att han skulle slaktas och säljas som korv i Frankrike. Polismannen slog honom över magen.

Abdel Salam känner en palestinier som blev galen av Säpos övervakning. Så fort han såg en fläck på väggarna hemma borrade han hål för han var säker på att där doldes mikrofoner.

Trots detta beundrar Abdel Salam det svenska rättssystemet.

– I domstolen är det ingen skillnad mellan dig och säkerhetspoliserna. De behandlas som vittnen, inte som agenter med särskilda privilegier. Jag tilläts försvara mig.

Han frikändes och fick tillbaka sitt uppehållstillstånd.

Abd al Haqq Kielan reser sig och går till espressomaskinen bredvid dörren. Han rör sig långsamt och lite böjt. Dagens tredje eller fjärde kopp. Gympa för hjärtat skämtar han.

Kielan och Abdel Salam utkämpar en strid för moskén. Kanske deras livs strid.

De redogör länge och utförligt om turerna. Drömmen om att öppna en ny moské i Eskilstuna. Svårigheten att finna finansiering. Kielan kände någon som hade kontakter i Qatar. Där finns pengar. Han besökte en bank, fick rekommendationsbrev till olika institutioner. Han besökte Eid Charity, samma organisation som betalade för moskén i Gävle, den som drivs av imamen Abo Raad som också ska utvisas.

Tar ni över en kyrka betalar vi direkt, fick Kielan veta.

Att konvertera en kyrka till moské är en triumf i tysthet. Moskén i Gävle har också varit kyrka.

En mäklare bjöd ut Jehovas Vittnens gamla lokaler i Eskilstuna. Några dagar senare landade representanter för Eid Charity på Arlanda.

– De är salafister. Jag visste inte det. Köpet ingick i en plan, säger Kielan.
Så började en mångårig kamp på flera fronter. Löften om pengar. Pengar som dröjer. Krav på styrelseplatser i moskén. Konkurshot. Kielans och Abdel Salams berättelse är hopplöst trasslig men en sak är i alla fall tydlig. Deras desperata naivitet.

– De var fem sex så kallat lärda personer som tog in på Stadshotellet, säger Kielan. De var fixare, som svarta börshandlare, du vet som svartväxlare förr i tiden i Östeuropa.

– Vår moské ingår i salafisternas plan att ta över moskéer i Europa, säger Abdel Salam. Via Gävle och Örebro vill de ta över andra moskéer i Sverige. Taktiken är att hålla inne pengarna och ingripa när du går i konkurs.

Senare kom Abo Raad ner från Gävle. Fekri Hamad kom ner från Västerås. Det var när männen från Qatar misslyckats att få platser i styrelsen för stiftelsen som driver moskén. De hade gjort ett fel i anmälan till länsstyrelsen.

Kielan säger att Abo Raad inte hälsade. Han och Fekri Hamad gick omkring och inspekterade. De hade en finansiär i Saudiarabien som skulle ta över moskéns skulder.

Abdel Salam sticker in några ord medan Kielan förlorar sig i en bok han skickat efter från Adlibris.

– När de betalat skulden hämtade de hit salafister från hela Skandinavien och hade fest, säger Abdel Salam. Fekri Hamad sa att de nu ägde vår stiftelse. Abo Talaal var här också.

Det är salafisten i Göteborg som drev Vetenskapsskolan och som också ska utvisas.

– Jag sa till dem att de hade fem minuter på sig att lämna moskén. De hade gjort två misstag. De hade redan betalat skulden i banken. Sedan använde de fel blankett till länsstyrelsen så de hade inga styrelseplatser.
Abo Raad och Fekri Hamad tvingades dra sig tillbaka.

Nästa strid pågår nu. En saudier vid namn Ahmed Bahammam lovade att betala moskéns sista skuld.

– Han kom hit och framställde sig som mycket from. Långt skägg. Ödmjukt prat. Han till och med grät under bönen, säger Kielan.

Kravet för att betala: tillsätta ny styrelse. Saudier måste vara i majoritet. Kielan och Abdel Salam gick med på det. ”Vi hade inget val om vi inte skulle gå i konkurs.”

Sedan blev det inga pengar i alla fall.

Kielan och Abdel Salam lät moskéns stiftelse sälja fastigheten till ett lokalt fastighetsbolag. De hyr lokalerna av det bolaget. Frid och fröjd, säger Kielan.

Men saudiern Ahmed Bahammam har via advokater vänt sig till tingsrätten. Han kräver att köpet hävs. Det är han som är ordförande i stiftelsen – som inte haft något möte på 14 månader.

Det är oklart var Ahmed Bahammam befinner sig. Han har ett svenskt juridiskt ombud, Dan Nordenberg. Denne meddelar per mail att han inte har några kommentarer. Han ger en mailadress till Bahammam. Jag skriver dit. Inget svar.

Nu mörknar det snart utanför fönstren.

Kielan tar ännu en kopp kaffe.

En man som vill vara anonym skissar ett nätverk på whiteboarden i sammanträdesrummet. Det salafistiska nätverket i Sverige.
Varför vill mannen vara anonym?

– De här personerna är farliga. De kan döda dig.

Och vad syftar allt detta till? Alla bråk? Hotet om våld som legat i luften? Alla samtal kors och tvärs mellan Qatar, Saudiarabien, Eskilstuna, Gävle, Västerås, Örebro? Alla ansträngt artiga samtal? Sömnlösa nätter?

– I Eskilstuna styrs inte muslimerna av någon särskild ideologi. Det är jungfrulig mark. En perfekt plats för att locka ungdomar till salafismen. Det sa en av representanterna för Eid Charity när han trodde att vi var på samma sida, säger Abdel Salam.

– Så här tar de över moskéer i Afrika och överallt, säger Kielan. Ren gangsterism. En moské är en betesmark. Du kan alltid be någon shejk om bistånd och få in pengar. Du kan rekrytera ungdomar. Du har ett fysiskt centrum. Moskén i Gävle har gjort bort sig. Örebromoskén har gjort bort sig. Moskén i Västerås finns inte längre. De behöver en ny.

Han reser sig. Vi går till den stora, kala bönesalen.

– Men här är vi sega. Vi slåss mot salafismen.

Bönesalen har samma tysta, avspända atmosfär som alla moskéer. En man ligger och vilar på den mjuka heltäckningsmattan. En annan sitter borta vid andra långväggen och ber. Någon kommer fram och hälsar på imam Kielan.

– Salafisterna är ett säkerhetshot. Någon av ungdomarna som lyssnar och hör hur onda svenskarna och alla andra är kan få för sig att ta en lastbil och meja ner folk. De är våldsbejakande. De skickar folk till IS. De vill skapa ett muslimskt parallellsamhälle eller skada det svenska.

Den godmodige Kielan hetsar upp sig.

– Det är nödvändigt att gripa dem. Vi kan inte utvisa dem till länder där deras likar tagit makten för då riskerar de att utsättas för den speciella manikyr som går ut på att dra ut naglarna en efter en. Sverige är naivt och godtroget. Här har vi folk som undergräver vårt demokratiska samhälle och vår svenska livsstil. Vi bör kunna skaffa oss garantier för att de inte torteras och sedan utvisa dem.

– De bör utvisas, säger Abdel Salam. Deras fall är inte som mitt. Jag anklagades för något som jag inte gjort och friades. De anklagas för något som de faktiskt gör – sprider radikalism.

– De hotar den svenska livsstil som vi svenskar och invandrare byggt upp under lång tid, säger imam Kielan.

Han är trött, dagen har varit lång.

Strax ska jag köra till salafisten Fekri Hamad i Västerås.

Fotnot: Abdel Salam heter egentligen något annat.