”Lägger de ner raffet blir det för oss som när varven försvann från Göteborg”

LysekilI Lysekil handlar det om jobben, jobben och jobben.

Det socialdemokratiska kommunalrådet Jan-Olof Johansson sitter vid ett konferensbord och snurrar på glasögonen. Jobben. Han kan prata miljö också, klimatförändringarna är den viktigaste frågan säger han, men det låter inte som han bryr sig särskilt mycket. Lysekil är som en gammal bruksort. Det finns en stor och allt överskuggande industri. Preemraff. Och precis som på bruksorterna förr kan Socialdemokraterna inhösta vissa framgångar. Partiet ökade med ett mandat förra valet.

Johansson säger förstås inte att klimatförändringarna och utsläppen av koldioxid från Preems oljeraffinaderi är en fråga långt ner på agendan. Han säger:

– Jag accepterar att vi ska bli ett fossilfritt samhälle.

Så uttrycker sig inte en politiker som går på offensiven i en fråga. ”Jag accepterar…” Så uttrycker sig en person som låter någon annan bestämma, en person som lyder utan entusiasm.

Frågan om klimatförändringar och utsläpp är för Mark- och miljööverdomstolen och regeringen att hantera.

Johansson bekymrar sig över vad som sker med Lysekil om Preemraff inte frodas.

Raffinaderiet har 800 anställda. Långt därunder ligger andra arbetsgivare som H-Fönster, cirka 85 anställda, och Husqvarna, någonstans mellan 50 och 100.

Kommunens ekonomiska liv cirklar kring raffinaderiet. Det handlar ju inte bara om de anställda, det handlar om alla företag runtom som direkt eller indirekt arbetar för Preemraff. Hamnen. Bogserbåtar. Elektriker. Mer än två tredjedelar av den privata arbetsmarknaden i Lysekil är tekniskt baserad, säger Johansson.

Vänsterhanden leker med de tunna glasögonen som ligger på sammanträdesbordets ljusa skiva.

Tre stora modeller av segelbåtar pryder rummet. Lysekil domineras av en petrokemisk industri men människornas identitet finns vid havet, fiskarna, båtarna och vindarna.

– Varenda Lysekilsbo har någon familjemedlem eller vän som arbetar på raffet. På det viset är vi som en bruksort.

De släppte ut mest koldioxid i Sverige 2018:

… och om Preemraff får bygga ut i Lysekil:

Raffinaderiet är en viktig arbetsgivare på kort sikt, tio år eller så säger han, men även på lång. Johansson hoppas att Preem är kvar om 50 år men att bolaget då framställer bränsle av tallolja och andra förnybara bränslen.
Jan-Olof Johansson är en vandrande illustration till hela vårt samhälles dilemma. Å ena sidan: jobben här och nu. Å andra sidan: klimatet.

– Lägger de ner raffet blir det för oss som när varven försvann från Göteborg.

Johansson är kommunens politiske ledare och som socialdemokrater var förr. Miljö? Viktigt, absolut, men först kommer arbetstillfällena.

– Preemraff är ingen fråga i partiet. Frågan hos oss är: Vad sker med jobben? Hur kan Preem göra sin stämma hörd?

Han ser motsättningen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har påpekat att om Preemraff bygger ut kommer regionen inte att klara målen för koldioxidutsläpp.

– Jag är lycklig över att frågan inte ligger hos kommunen, säger Jan-Olof Johansson. Det blir i slutändan regeringens beslut.

Vad vill du läsa mer om i serien Brännpunkt Sverige? Tipsa oss om stora engagerande frågor i din närhet. Mejla oss här!

Reporter

Fotograf